Vad Pingströrelsen är

Pingströrelsen och hur rörelsen vuxit fram

Ur baptistförsamlingar uppstod Pingströrelsen under 1800-talet i Nordamerika. Därifrån tog rörelsen sig hela vägen till Europa och nådde till slut Sverige i början av 1900-talet. Det dröjde inte länge innan Pingströrelsen knöt starka band till Filadelfiakyrkan i Stockholm och fick tidigt starka fästen även i Örebro och Göteborg.

Pingströrelsen är en väckelserörelse vars anhängare benämns pingstvänner. De gavs sitt namn eftersom de försöker återskapa händelsen den första pingstdagen i Jerusalem, när den helige Ande föll över apostlarna. Pingströrelsen består av 464 frikyrkoförsamlingar och är således den största pentekostala församlingsrörelsen. Antalet medlemmar uppgår till 80 000, vilket är 20 000 färre än när medlemsantalet var som högst.

Församlingarna är självständiga från varandra och därför finns ingen gemensam trosbekännelse. Dock har lärofrågor blivit allt mer homogena under senare år. Pingstvännerna är av tradition bibeltrogna. För dem är Bibeln Guds ord och lever i övertygelsen om att Gud är skaparen av himmel och jord. De anser att det inte finns något ont i Gud som visar sin kärlek genom att sända sin son, Jesus Kristus, till världen.

Predikan är det viktigaste inslaget i gudstjänsten. Musik och sång är nära på lika viktiga, gärna sånger från deras egen sångbok Segertoner. Det förekommer också att pingstvännerna talar i tungor, ett språk som för andra låter som en blandning av tal och sång. De menar själva att en helig Ande fyller dem och att de därför talar i tungor. Vad som händer är att de framför ett gudomligt budskap på ett obegripligt språk.

Dopet är också en viktig del av pingströrelsen, vilket förklaras av deras ursprung i baptiströrelser. Barn döps inte eftersom dopet är uttrycker personlig tro. Vuxna döps i en större bassäng där hela kroppen hamnar under vatten. Pingstvänner tror också på helbrägdagörelse, vilket också kallas för helande. Genom handpåläggning och förböner tror de sig kunna bota sjuka.
pingströrelsen